Vad är fusarium och fusariumtoxiner?

Fusarium är namnet på en stor grupp av svampar, mer än 100 olika arter, som finns rikligt i marken och växter, särskilt olika former av gräs, dit spannmålen räknas. De flesta fusariumarter är harmlösa medan vissa har förmågan att producera mykotoxiner (gifter) i spannmål som i sin tur kan påverka människors och djurs hälsa. Fusariumsvampar […]

Läs mer

Vilka fördelar medför samodling av spannmål?

En bra samodling ger större motståndskraft mot sjukdomar och de olika sorternas unika egenskaper jämnar ut sig och ger ett mjöl med bra baskvalitet. Gårdar kan erbjuda ett unikt mjöl till särskilt utvalda bagerier för att få unika slutprodukter.

Läs mer

Vilka angrepp orsakas av fritfluga?

Den vanliga fritflugan lever på gräs och kan angripa så gott som alla odlade gräs. Flugan lägger ägg i vårsäden och efter 4 till 9 dagar kläcks årets första generation av larver som tränger in i plantorna där de äter av huvudskotten som dör. Det är detta angrepp av första generationen som vållar de största […]

Läs mer

Vad är evolutionär växtförädling?

Det som kännetecknar evolutionär växtförädling är att sorterna inte är enhetliga och inte heller stabila. De utvecklas med odlingen och klimatet. Sorterna anpassar sig efter platsens och jordens förutsättningar, och är motståndskraftiga mot sjukdomar. Sådana sorter hör till framtidens jordbruk och skapar den mångfald som är nödvändig för att vi ska kunna möta vårt och […]

Läs mer

Vad är en ”kultursort” av spannmål?

I Sverige förknippas kultursorter med gamla sorter, men med kultursort menas en sort som en odlare tar ansvar för och som förknippas med en specifik plats i ett specifikt klimat. Exem- pel på sådana sorter kan vara t.ex. Wästgötaspelt ’Degeberg’, Bohushavre ’Dingle’, Gotlandsem- mer ’Ardre’, Svedjeråg ’Frändefors’. På så vis uppstår nya kultursorter ur gamla […]

Läs mer

Vad är olika ”sorttyper” av spannmål?

Spannmål delas in i fem olika kategorier, eller så kallade sorttyper, listade här: 1. Primitiva (eller ursprungliga) sorter som t.ex. enkorn, emmer och spelt 2. Lantsorter som t.ex. Ölandsvete, Hallands lantvete, Borstvete Gotland och Lantvete Gotland. Lantsorterna har utvecklats av bön- derna själva för att passa i specifika klimat och regioner 3. Tidig svensk förädling […]

Läs mer

Näringsskillnad mellan nya och gamla vetesorter?

Gamla nordiska vetesorter har väsentligt högre halter av Zink, Järn, Koppar och Magnesium jämfört med inte bara de moderna kortstråiga sorterna utan också med de högavkastande långstråiga sorterna som togs in i början av 1900-talet för att korsas med våra lantvetesorter. Säd med mycket färg tyder på höga halter av antioxidanter. Antioxidanter i säd kompletterar […]

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster?

Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som gynnar människor, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människors välmående och livsvillkor. Det är tjänster som kräver förvaltning till exempel pollinerande insekter, skydd mot naturkatastrofer som översvämningar och jordskred, vattenrening via våtmarker eller musslor, naturliga skadedjursbekämpning, tillgång till grönytor för rekreation, reducering av partikelhalter och växthusgaser samt bildandet […]

Läs mer

Vad är fosfor och varför måste vi värna om det?

Fosfor är ett icke-metalliskt grundämne tillhörande kvävegruppen. Fosfor ingår i kemiskt bunden form i RNA och DNA, och är nödvändig för alla levande celler. Fosfor kan inte hittas i fri form i naturen, på grund av hög kemisk reaktionsförmåga.

Läs mer